.. pratar om livet. Om det som gör det möjligt. Det som samtidigt tär. Det vi aldrig slipper. Vi pratar om kampen vi dagligen för. Mot andra. Mot våra kroppar. Och mot oss själva. Vi pratar om sveket. Från de som är oss nära. Från samhället i stort. Vi pratar om skulden. Vi pratar om…

.. är skarp. Så total. Från ett mörkt, disigt grått täcke till en kaukafoni av starka färger. Som om en förtrollning har brutits. Vad beror det på? Att den kom? Att den försvann? Så mycket beror på så många. Och jag känner mig nästan manisk. Det är som om någon konstant viskar: ”Gör medan du…

.. är bedövande. Som alltid efter för mycket intryck. En rolig fest, en konsert, en dag med möten eller bara för mycket spring kring arbetsplatsen. Länge, länge trodde jag att alla hade det så. Detta brus i huvudet som mest kan liknas med det som vi i vår familj kallade ”myrornas krig” på TV. Den…

.. inre tickar, snart redo att sprängas. Känslor, tankar. Kanske om jag bara skriver? Låter orden flöda utan en tanke bakom? Klarar jag det? Irritation. Längtan. Ilska. Sorg. Kärlek. Glädje. Förvirring. Allt finns där. Så mycket olika känslor. Gentemot dig som läser och dig som inte läser. Fattar ni att ni skapar detta? Dessa känslor.…