.. inre tickar, snart redo att sprängas. Känslor, tankar. Kanske om jag bara skriver? Låter orden flöda utan en tanke bakom? Klarar jag det?
Irritation. Längtan. Ilska. Sorg. Kärlek. Glädje. Förvirring. Allt finns där. Så mycket olika känslor. Gentemot dig som läser och dig som inte läser. Fattar ni att ni skapar detta? Dessa känslor. Allt jag vill är att vara fri. Fri att känna utan hänsyn.
Less, less. På instängdheten. På det villkorade livet. Alltid på er förbannade välvilja. På era jävla vilkor! Och jag vänder och vrider för att lura till mig lite frihet. Till vilken nytta? Det slutar alltid med att jag är ut och in, trasig, och ni går vidare som om inget hänt. Och medan jag dör lever ni livet. Tänk på det. Tänk alltid på det.
Men medan jag skriver återfinns kraften. Den verkar aldrig kunna lämna mig. Ni har aldrig makten. Take it or leave it. Jag är starkare än så många andra. Ni kan leva era patetiska liv med det ni tror är viktigt. Gör det bara! Gå. Gå. Jag behöver inte er. Jag behöver bara älska. I det finns allt.
Lämna en kommentar