stoff by:jessma

.. om vad det förra inlägget egentligen handlade om slog mig plötsligt, såsom insikter oftast gör. Dansen sker i det där, idet jag knappt vågar yppa av rädsla att verka galen. Det där som de flesta viftar bort som slump, eller något som väl händer de flesta någon gång, när jag trots allt nämner det. Men det är så mycket djupare, så mycket starkare än så. Det är konstant. Långvarigt. För alltid. Och bara de som själva har förmågan att dansa förstår vad det är.